Mail


Isabella i Hobart, Tasmania, mars 2010.

Den här kvällen var det födelsedagsfest för Jonathan, så vi dagen till ära hade vi partyhattar!

 

För någon dag sedan mailade jag till Isabella. Det är en italiensk flicka som jag lärde känna i Tasmanien, vi klickade verkligen från dag 1 och därefter var det klart att vi skulle resa tillsammans. Vi träffades i början av februari och sedan reste vi tillsammans till i slutet av maj. Vi hade så otroligt roligt ihop att det var galet. Exakt samma humor och förmåga att skämta om allting, utan att för den skull hålla vänskapen på en ytlig nivå. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, drömmar, planer, rädslor, förhoppningar. Med den här tjejen stod jag ut med att plocka äpplen i Tasmanien och varje dag hittade vi på nya sätt att få dagen att gå. Att plocka över ett ton äpplen om dagen i regn är inte det roligaste jag har gjort, men med henne blev t.o.m. det kul. För att få tiden att gå hittade vi på historier, pratade om vad vi skulle göra med 20 miljoner kronor och om vad våra stylister skulle säga om de såg oss i äppelplockar-kläderna.

 

Vi har fortfarande kontakt med varandra, mailar och uppdaterar varandra om livet. Men det är tråkigt när någon kommer så nära och sedan måste man säga hejdå. Jag saknar henne. Jag ser tillbaka på den tid vi spenderat ihop och önskar att den aldrig skulle tagit slut. Det är så svårt att hålla vänskap vid liv när man inte vet om eller när man ska träffa varandra igen. Det är det sämsta med att resa, att människor kryper innanför bröstkorgen för att sedan vara spridda över världen. Samtidigt har jag haft sådan tur som träffat såna underbara personer. Hur som helst, jag mailade henne för någon dag sedan. Skrev att jag saknade henne och Australien, saknade värmen och saknade att umgås med henne. Jag babblade på en massa om allt roligt vi har haft och att jag hoppas att hon har det bra. Igår fick jag det här svaret och trots att det bara är två rader långt så gjorde det mig fantastiskt glad.


Isa Bel:  
I'm gonna print this mail and hang it on my door..=) it's the nicest mail I've ever received =) =) 
...you know what I miss?? YOU !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! =)

 

 

Jag har sådan tur som har så fina vänner i alla världens hörn!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0