Idag är det dags!

 
 
Nu är vi just på väg utanför dörren för att bege oss till Uppsala för operation! Tack så hemskt mycket för alla lyckoönskningar, jag blir alldeles rörd över hur snälla alla är!
 
Just nu känner jag mig bara taggad, allt praktiskt är ordnat och nu är det bara att tuta och köra!
Uppdaterar om några dagar hur allt har gått.
 
Tills dess får ni ha en jättefin vecka!

5 dagar kvar till operation..

 
Nu har jag gjort bort de sista inplanerade arbetspassen och lektionerna innan min fotoperation. Känns superkonstigt! Jag har fortfarande en inlämningsuppgift jag måste skriva klart innan dess, samt en hemtenta som jag borde göra klart så mycket som möjligt på - men annars så. Nu är största bekymret att kurera min förkylning. Om jag är sjuk får jag inte genomgå operationen. Just nu drinker jag hinkvis med thé med honung, ingefära och citron i och äter en massa apelsiner för att få i mig så mycket C-vitamin som möjligt.
 
Jag opererar mig på måndag den 17e feb. Det är tre stycken benbitar i min vänstra fotled vilka har slagits loss. Den största är 1,5 cm bred, 1 cm hög och 7 mm tjock - som en sockerbit ungefär. Utöver det har även två mindre skelettkroppar slagits loss, dessa är ca 2x3 mm vardera. Det är själva skelettdelen där det yttre ledbandet fäster som har lossnat och eftersom jag tidigare har opererat samma fot (för samma sak), så kan de tyvärr inte sätta fast de lösa bitarna igen. Istället måste de ta loss ledbandet från skelettdelarna och avlägsna de benbitar som är lösa. Jag ska operera mig på en privat klinik i Uppsala som är specialiserad på ortopedisk kirurgi, vilket känns bra. När jag var där nere för att träffa kirurgen senast så sa han att han inte var helt säker på hur operationen kommer att gå till. Det beror helt på hur det ser ut när de väl öppnar upp foten. Säkert är iallafall att de lösa bitarna ska bort. Det verkar också som att det mest lutar åt att de ska ta en sena från vaden och fästa fotens ledband i, men det är något de får bestämma på plats. Helt otroligt vad de kan göra! Om allt går som planerat efter operationen kommer jag att gå på kryckor i ca två månader. Känns väldigt drygt, men å andra sidan går jag hellre på kryckor under våren än under sommaren!
 
Eftersom jag gjorde illa handleden under början av året så måste jag få specialkryckor, RA-kryckor, vilka inte belastar handlederna. Med dessa lägger man kroppstyngden på armbågarna istället. Nackdelen är att man måste spänna fast armarna i dem och jag är rädd att jag kommer att känna mig lite inlåst, men men. Det tror jag i och för sig att jag kommer att göra oavsett eftersom jag kommer att ha både vänster hand och vänster fot gipsad. Jag har tyckt att det är störigt nog med att ha handleden i gips (från knogarna till armbågen), så det här kommer verkligen att testa tålamodet.
 
Mamma är jättegullig och kommer att följa med mig på operationen. Även James är en klippa och kommer  att vara med för att hålla mig i handen, vilket är suveränt! Det känns jättebra att mamma ska följa med som stöd och stöttning också, jättesnällt. Eftersom jag kommer vara ganska borta efter operationen och James inte är flytande på svenska än, så känns det bra att någon är där och kan ha koll på vad som händer! James har tagit hela den första veckan ledigt så att han kan pyssla om mig. Jag kommer att behöva vara hemma ca 2-3 veckor efter operationen innan jag kan börja skolan igen, och gissa vem som kommer och hälsar på efter min första sjukskrivningsvecka?! Världens bästa Caroline som åker ända från Tyskland för att hänga med mig när jag mår dåligt. Så himla gulligt!! Jag har en himla tur som har så fina människor i mitt liv som ställer upp för mig!

Deep purple

 
I lördags kväll var James och jag och såg på Deep Purple! Som pappa frågade "Riktiga Deep Purple?". Ja, riktiga Deep Purple.

Konserten var så mycket bättre än väntat och vi hade så himla kul! Det är så roligt att hitta på något utöver det vanliga emellanåt.

 
 
 
Måste säga att jag hade en riktigt rolig vecka förra veckan, först Opera and Musical Higlights i onsdags, i torsdags blev det hockey Brynäs-AIK och sen i lördags var vi på Deep Purple! En fullspäckad vecka alltså! Dock lyckades jag bli förkyld i slutet av veckan (vilket kanske inte var så konstigt med tanke på hur jag flängde runt), så nu kurerar jag mig med en massa thé.

Opera and Musical Highlights

I onsdags kväll var jag på after work med jobb-tjejerna, det blev sushi och sen gick vi och såg på genrepet för Opera and Musical Highlights. Det var superbra! Jag hade inga förväntningar alls och blev väldigt positivt överraskad.

Det var highlights ur Phantom of the Opera, Chess, West Side Story, Carmen, My Fair Lady, La Traviata, Les Miserables, Kristina från Duvemåla mfl. En himla härlig kväll!

Bloggpaus och funderingar kring det

I förra veckan hade vi en föreläsning i Kulturteori och medier. Vi pratade om hur offentlighetsbegreppet förändrats genom tiderna och hur den privata och offentliga sfären kan tyckas luckras upp alltmer. I samband med detta kom vi givetvis in på internets framväxt och hur det påverkar det offentliga samtalet och plötsligt sa vår lärare något om "den präktighet man idag finner på facebook och i sociala medier". Det uttalandet fick mig verkligen att stanna upp och fundera några steg extra. För det var ju just det, exakt, på pricken DET som gjorde att jag i våras inte tyckte att det var roligt att blogga längre.

Det kändes som att denna utpräglade präktighet var alltför omfattande för att kunna undgå och den gjorde mig så himla trött. På sociala medier är det viktigt att allt ska vara bra och se bra ut och paketeras bra eller vinklas bra. Åtminstone är det så jag i mångt uppfattar det, vilket jag tyckte blev tröttsamt i längden. Jag behövde en paus helt enkelt.

Det var en väldigt trevlig paus. Det var en paus där jag hann med att komma hem från Tyskland, läsa klart andra året på mitt program, få ett nytt jobb, resa till Nice med familjen, ha svensk sommar, äta jordgubbar, resa på all-inclusive resa till Kreta med James, börja mitt sista år vid högskolan, få stipendium, hänga med vänner och ha det bra. För att undvika den där omtalade präktigheten så kan vi också tillägga att det regnade en hel del, att jag var krasslig och fick åka till läkaren och att jag tjänad mindre pengar under hösten än jag gjorde hösten dessförinnan vilket var lite tråkigt . Så, nu har jag kanske balanserat upp det lite.

Hur som haver så har jag ändå saknat det en del, bloggandet alltså. Vi får se hur länge det håller i sig den här gången!

RSS 2.0