Tidigare idag ringde jag till James och var jätteupprörd över att min mail har fått ett virus. Tydligen har min mailadress skickat vidare detta virus till alla på min kontaktlista och sen var även min inkorg raderad. Jag blev jätteupprörd, jag har haft samma mailadress i ca tio år och då hamnar det ju en del information där. Mailkonversationer som är roliga att läsa igenom, massa information om de projekt jag arbetar med för tillfället (som just nu ligger på is, men okey), gamla skolarbeten, mailadresser till folk, etc etc. Kort sagt tyckte jag att det var jättestörigt att allt var borta.

 

 

Men efter lite joxande och trixande så ordnade jag tillbaka allt! Överlycklig ringde jag till James och den här konversationen utspelades:

Jag: Jag har fixat mailen! Allt är tillbaka! Coolt va?! (superglad)

James: På riktigt? (låter väldigt tveksam)

Jag: JAA! På riktigt, allt är tillbaka!

James: Och du fixade det? (fortfarande tveksam)

Jag: Jaa! Jag knappade allt själv! Visst är det läckert? Jag har tydligen värsta kung fu ninja-skillsen när det kommer till hotmail!

James: Kung fu ninja-skills?

Jag: Jaa! Allt funkar!

James: Du ringde Henrik (ex:et) va?

Jag: ... Okey då...

Haha, tydligen är det väldigt genomskinligt när jag försöker påskina att jag själv skulle lyckas laga ngt tekniskt. Men men, det är tur att jag känner folk som kan ordna det iallafall!

 

 

De senaste dagar har jag läst om Fey Weldons roman En hondjävuls liv och lustar. Jag läste den för något år sedan och jag måste säga att jag tycker hemskt mycket om den. Det finns något så befriande att läsa om någon som så ohämmat hämnas. Porträttet som målas av huvudpersonen Ruth är otroligt spännande, även om några av historiens andra karaktärer stundtals upplevs ganska platta. Historien handlar om hur Ruth gång på gång omvandlar sig själv, allt i en stor plan för hur hon kan hämnas sin otrogne make. Hämndplanerna går i flera olika led och även om man på förhand kan se att Ruth kommer att ta ut sin hämnd, så är processen så pass fascinerande att läsningen aldrig blir tråkig.
Det är definitivt en bok som bör läsas med glimten i ögat, men fortfarande väldigt läsvärd. Jag har inte sett filmen än, men kanske blir det av någon gång framöver.

Hej hej!

 

Igår hade jag en jättelugn dag. Onsdagen var väldigt intensiv, så det var väldigt välbehövligt att vila ut igår! Jag bara sov, läste böcker och njöt av att det var underbart väder utomhus. Vilket var himla skönt, men inte lika roligt som i onsdags.

 

I onsdags kom Julia och Linnéa förbi och tog med mig ut på utflykt. Haha, jag var jättenöjd över att komma ut ur huset, det börjar bli lite tråkigt att sitta inomhus nu. Vi stack iväg och åt sushi, supergott! Därefter åkte vi hem till mig, tjejerna hade med sig fika och vi bara hängde en massa. Sen var de så himla gulliga att de hjälpte mig lite härhemma, köket fick sig en upp-putsning och Linnéa lagade en supergod broccolipaj till middag. Lyxigt värre! Jag hade en jättebra dag och det var himla kul att träffa dem igen! Var alldeles för länge sedan.

 

Nu är gipset av! I tisdags var jag nere i Uppsala och plockade bort det, vilket var jätteskönt. Jag var himla nervös innan, speciellt eftersom Gävle Sjukhus gav mig brännmärken när de tog av mitt handledsgips. Men det gick himla bra den här gången.

 

Jag är ju fjantig när det kommer till blod, sjukhus, sprutor etc, så jag tyckte att det var ganska läskigt att se hur allt såg ut. Ändå var foten mycket finare än vad jag hade förväntat mig. Såret är väldigt tunt och inte lika stort som jag trodde att det skulle vara. Jag har haft mycket ont upp längst vaden (där de har plockat bort senan), så jag har trott att såret skulle gå ända upp dit. Men det var inte alls lika stort som jag trodde. Mitt ben har blivit extremt smalt under tiden då jag inte kunnat belasta det, så nu har jag en hel del arbete att göra.

 

Det känns väldigt läskigt och oskyddat att vara utan gipset nu. Foten är väldigt vek och extremt stel och minsta lilla rörelse gör ont. Eftersom jag i många år gått runt med ett väldigt löst ledband så känns det märkligt nu när de stabiliserat upp foten så pass tajt. Tidigare har min fot automatiskt lutat inåt i vila eftersom ledbanden varit så lösa (då de fäst på en lös benbit). Nu är min fot rak och givetvis är det en ovan känsla. De övningar jag har fått av sjukgymnasten låter extremt simpla, jag ska försöka vicka upp och ned med foten, försöka röra på tårna samt öva på 'promenad-rörelse' med foten när jag går utan att lägga så mycket vikt på den. Det låter väldigt enkelt, men gud vad jag måste kämpa med det! Helt galet!

 

Något annat som är helt galet är att det här är fjärde gången gillt jag måste lära mig att gå igen! Förhoppningsvis blir det fjärde gången gillt!

 

 

Jag har haft en så himla fin helg! I torsdags kväll kom Ca hit igen, jätteroligt. Så i fredags kväll så hade vi en jättehärlig hemmakväll, spelade kort, beställde sushi och bara hängde. Jättetrevligt!

 

Lördag dag så åkte James iväg i några timmar för att åka motorcykel, medan jag och Ca var hemma. Jag läste och Ca pluggade. På kvällen kom Anton, Malin och Johannes förbi och vi hängde hela kvällen, drack öl, lyssnade på musik och hade det bra. En handikapp-anpassad fest helt enkelt. Det var så himla kul att träffa dem, har inte sett dem sen innan operationen- så det var himla trevligt att bli uppdaterad om vad som händer utanför de här väggarna! Jag gick inte och la mig förrän vid två-tiden och de andra gav upp runt fyra-snåret, så det var utan tvekan den senaste kvällen jag har haft på hela året!

 

Söndagen blev av förklarliga skäl väldigt lugn. Vi ägnade majoriteten av dagen åt att kolla på roliga youtube-klipp och chilla. 

 

Överlag en himla rolig helg alltså!

Just ja, insåg att jag missat att visa vad jag fick av mina kära kollegor i lördags! I lördags morse knackade det på dörren och där stod det ett blombud. Himla härlig inledning på helgen!

Just nu står jag i valet och kvalet angående vad jag ska ta mig för framöver. Jag är sjukskriven fram till den 17e april och efter det är jag tillbaka till skola och jobb igen. Planen är då att avsluta vårens två teorikurser, sen påbörja mitt examensarbete. Eftersom jag missar två månaders studier så innebär det att jag inte kommer att kunna ta examen tillsammans med mina klasskamrater, vilket känns skittråkigt! Istället kommer jag att arbeta med examensarbetet på egen hand under sommarveckorna och sedan ta examen i slutet av augusti. Men då är ju frågan, vad händer sen? 

 

Egentligen har jag ingen aning. Jag kommer att söka för att läsa lite kurser även till hösten, men allra helst skulle jag vilja jobba. Förhoppningsvis hittar jag ett roligt jobb, men det känns skönt att jag har en back-up med plugget. Som vanligt har jag dock en förmåga att stressa upp mig och att ta på mig för mycket, så vi får se hur det blir.

Nu när jag är hemma läser jag en hel del. Jag har ju alltid gillat böcker och nu har jag inte mycket annat att göra än att läsa. Dock blir det bara lättsmält skönlitteratur för tillfället, jag kan inte fokusera på så mycket annat.

 

Just nu läser jag Jag ska göra dig så lycklig av Anne B. Ragde, en av Norges mest framgångsrika författare. Den är himla bra, språket flyter lätt och ledigt samt att författaren byter perspektiv under berättelsens gång, något som jag uppskattar. Den kan jag varmt rekommendera att läsa!

Igår presenterade jag hur James liv har sett ut de senaste fyra veckorna. Så här ser min vardag ut för tillfället:

 

 

En vanlig dag för James ser numera ut såhär:

6.00-6.45 kliva upp, ge mig medicin, klä på sig, äta frukost, rasta theo, tömma kattlådan, mata theo + tea, göra frukost till mig, lämna theo på hunddagis, åka till jobbet

6.45-11.30 jobba

11.30-12.15 lunchrast, åka hem, ge mig mat, slänga i sig mat själv, åka tillbaka till jobbet

12.15-16 jobba

16-22 hämta theo, gå ut och gå med honom, hjälpa mig nedför trappen så att jag slipper sitta på övervåningen hela dygnet, städa, handla mat, ta hand om djuren, laga mat, serva mig, etc.

Han gör alltså ett hästjobb just nu. Inte nog med att han får mindre sömn än vanligt och måste göra alla hushållssysslor som vi normalt är två vuxna att dela på, han måste dessutom serva mig hela tiden. Jag behöver hjälp med att få ett glas vatten, min bok, mediciner, mat, en filt om jag fryser, ett par strumpor, tvdosan, datorn, eller vad det nu kan vara. Oavsett vad jag har behövt hittills så har jag även behövt någon annan som kan hjälpa mig med det! Det är en helt bisarr känsla att vara så pass hjälplös, men James har verkligen varit hur underbar som helst. Supertålmodig, aldrig klagat ett ord men däremot lyssnat en massa när jag har klagat. Han har tröstat, klappat, kramats och samtidigt kunnat vara skämtsam. Trots allt han numera behöver göra för mig har det aldrig känts som att han behandlar mig som att jag är handikappad. 

 

 

 

God morgon!

 

Jag har haft en sovmorgon fram till nu och det var himla välbehövligt! I natt fick jag sova nästan hela natten och jag känner mig så mycket piggare. Himla skönt!

Det är ju inte så himla mycket som händer i mitt liv just nu, så jag bjuder på en bild från i november. James, Theo och jag var ute på en höst/vinter promenad och njöt av det vackra vädret. Jag längtar ihjäl mig tills jag kan gå på såna promenader igen!

 

 

 

Idag är det fredag igen, jippie! För mig smälter alla dagar mer eller mindre ihop just nu, men fördelen med helgen är att James är hemma med mig! Haha, jag börjar bli lite uttråkad av att ha hela dagarna för mig själv nu. Dock tar jag fortfarande en del tupplurar så dagarna går ändå väldigt fort. Något jag tycker är konstigt är att trots att jag sover väldigt mycket mer än jag normalt gör, så har jag ändå svarta ringar under ögonen?! Jag dricker dessutom en massa vatten och äter vitaminrik kost, men de är ändå kvar. Alla tips mottages tacksamt!

Igår hade jag en så himla bra dag! Mamma var ju här hela dagen och pysslade om mig och det var så himla mysigt! Jag hade en helt suverän dag, för att inte tala om hur bortskämd jag blev!

När hon kom ner på tisdag kväll så fick jag dels en jättefin blomma i tillhörande kruka samt ett lyxte. Dessutom fick jag tre (3) TRE kassar böcker! TRE KASSAR BÖCKER! Förstår ni hur underbart det är?! Det är ju helt perfekt nu inför sommaren och speciellt nu under sjukskrivningen. Än har jag inte kunnat ta mig an någon mer avancerad litteratur, så tre kassar skönlitterära verk sitter som en smäck! Helt underbart!

Sen på onsdagen så skjutsade hon mig först till sjukhuset där jag var för att kolla handen. Jag har fortfarande problem med ligamenten där, däremot är rörligheten på topp.

Efter sjukhusbesöket åkte vi till en inredningsbutik och jag gick runt i butiken i hela tio minuter! Haha, förstår om ni garvar åt mig nu men det är faktiskt det längsta jag har kunnat hoppa runt sedan jag opererades. Efter dessa tio minuter var jag en trött tjej, så som det barn jag är gick jag och vilade i bilen medan mamma kikade vidare. Sedan åkte vi hem och åt lunch och mamma bjöd på sushi! Superlyxigt sådär mitt i veckan.

Därefter så var mamma jättegullig och ställde sig och lagade en massa mat till oss! Så himla välbehövligt och lyxigt! Så nu har vi en massa gryta och köttfärssås som väntar i frysen. James kom hem från jobbet vid fyra-tiden och sen åt vi alla middag tillsammans innan det var dags att åka hem.

Så himla härlig dag och jag kände mig så otroligt bortskämd och ompysslad!