De senaste dagar har jag läst om Fey Weldons roman En hondjävuls liv och lustar. Jag läste den för något år sedan och jag måste säga att jag tycker hemskt mycket om den. Det finns något så befriande att läsa om någon som så ohämmat hämnas. Porträttet som målas av huvudpersonen Ruth är otroligt spännande, även om några av historiens andra karaktärer stundtals upplevs ganska platta. Historien handlar om hur Ruth gång på gång omvandlar sig själv, allt i en stor plan för hur hon kan hämnas sin otrogne make. Hämndplanerna går i flera olika led och även om man på förhand kan se att Ruth kommer att ta ut sin hämnd, så är processen så pass fascinerande att läsningen aldrig blir tråkig.
Det är definitivt en bok som bör läsas med glimten i ögat, men fortfarande väldigt läsvärd. Jag har inte sett filmen än, men kanske blir det av någon gång framöver.