Nu är gipset av! I tisdags var jag nere i Uppsala och plockade bort det, vilket var jätteskönt. Jag var himla nervös innan, speciellt eftersom Gävle Sjukhus gav mig brännmärken när de tog av mitt handledsgips. Men det gick himla bra den här gången.

 

Jag är ju fjantig när det kommer till blod, sjukhus, sprutor etc, så jag tyckte att det var ganska läskigt att se hur allt såg ut. Ändå var foten mycket finare än vad jag hade förväntat mig. Såret är väldigt tunt och inte lika stort som jag trodde att det skulle vara. Jag har haft mycket ont upp längst vaden (där de har plockat bort senan), så jag har trott att såret skulle gå ända upp dit. Men det var inte alls lika stort som jag trodde. Mitt ben har blivit extremt smalt under tiden då jag inte kunnat belasta det, så nu har jag en hel del arbete att göra.

 

Det känns väldigt läskigt och oskyddat att vara utan gipset nu. Foten är väldigt vek och extremt stel och minsta lilla rörelse gör ont. Eftersom jag i många år gått runt med ett väldigt löst ledband så känns det märkligt nu när de stabiliserat upp foten så pass tajt. Tidigare har min fot automatiskt lutat inåt i vila eftersom ledbanden varit så lösa (då de fäst på en lös benbit). Nu är min fot rak och givetvis är det en ovan känsla. De övningar jag har fått av sjukgymnasten låter extremt simpla, jag ska försöka vicka upp och ned med foten, försöka röra på tårna samt öva på 'promenad-rörelse' med foten när jag går utan att lägga så mycket vikt på den. Det låter väldigt enkelt, men gud vad jag måste kämpa med det! Helt galet!

 

Något annat som är helt galet är att det här är fjärde gången gillt jag måste lära mig att gå igen! Förhoppningsvis blir det fjärde gången gillt!