Just nu läser vi om Schopenhauers eristiska dialektik, dvs konsten att argumentera så att man får rätt. Det behöver alltså inte vara bra eller ens giltlig argumentation, teknikerna är istället rätt manipulerande och kränkande. Det är en ganska intressant bok så till vida att den behandlar människans fåfänga, och hur denna fåfänga ofta vinner över intellektet. Boken innehåller 38 olika argumentationstekniker och just nu sitter jag och läser på om dem.

Det här är ett exempel på en teknik:

Teknik 17. Om motståndaren sätter press på oss med ett motbevis, och den ifrågavarande saken i någon mening har en dubbel betydelse eller ett dubbelt fall, så kan vi ofta rädda oss med hjälp av en subtil distinktion som vi tidigare inte tänkt på.

Än så länge så tycker jag inte att allt är solklart, utan ofta får man tänka tre gånger extra, men det är väl sånt som jag har hjärnan till. Nu ska jag fortsätta och läsa lite, sedan blir det skola.

Trevlig tisdag!