Dagarna bara försvinner

Det känns som att dagarna bara försvinner just nu. Veckorna går jättefort och jag hänger inte riktigt med. Ändå vet jag inte riktigt vart min tid tar vägen, det känns väldigt märkligt allt det här.
 
Varje dag ägnar jag ca 3 timmar åt sjukgymnastik för att öva upp rörligheten och musklerna. Det är väldigt simpla övningar som är förvånansvärt svåra att utföra. Jag rullar en boll fram och tillbaka över golvet under min fotsula, jag försöker böja på tårna och greppa med dem, jag övar rörelsemönstret i att gå och försöker lägga mer och mer vikt på foten. Sådana saker. Utöver det tar alla vardagssaker trippelt så lång tid som i vanliga fall, fortfarande. Men sakta och säkert så. Överlag går mycket energi åt att bara läka ihop. Jag har fortfarande inte kunnat sova en hel natt sedan operationen, så där försvinner ju en del ork också.
 
Om tio dagar löper min sjukskrivning ut och jag ska vara tillbaka på jobb och skola. Det känns ärligt talat jättemärkligt. Jag är lite nervös. I dagsläget klarar jag mig inte utan kryckorna, så det känns märkligt att om 10 dagar ska jag vara tillbaka på jobbet. Bära saker, hämta grejer, fixa och dona. Läskigt men roligt! Nu gäller det bara att hålla tummarna för att jag hinner krya på mig så pass tills dess!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0