Det här är den senaste boken jag har läst. Adlibris beskriver boken på detta sätt: "Med säker hand, stark psykologisk laddning och en osviklig känsla för att blottlägga det djupt mänskliga, skildrar här Karin Alvtegen relationer, sorg, konflikträdsla, fördomar och kärlek." Det är tre parallella historier om nyseparerade Helena, den deprimerade finansmannen Anders och enstörningen Verner, där deras levnadsöden knyts samman. Jag tyckte boken var helt okey, men det är inte en bok man "måste" läsa. Lite trevlig förströelse under några semesterdagar kanske, men tyvärr inte så mycket mer än så. Missförstå mig rätt, jag tyckte boken var bra men det skulle inte vara den första jag kom att tänka på för en rekommendation till en vän. (Böcker jag inte tycker om brukar jag faktiskt strunta i att läsa. Märker jag att jag inte gillar en bok efter de första 20 sidorna lägger jag den helt enkelt åt sidan).